Spelningen på Bacchi Lyra i november 1982 tycktes bli den sista. Smålands Folkbands medlemmar gav sig ut på egna äventyr långt från Smålands Folkblad och Jönköping. Sven, Ingrid, PAF och Blonde hamnade alla i Göteborg, dit även Nina anslöt på 2000-talet, fast då var Sven redan sedan länge tillbaka i Jönköping (via Hjulfhult, händelsevis).
Odd flyttade till Skåne på 2000-talet, så i dagsläget är det endast Peter J som varit Jönköping trogen hela tiden. 2010 bor fyra folkbandare i Göteborg, två i Jönköping och en i Skåne.
Så allt var över. Trodde alla, även historieböckerna. Men år 2002 kom det förbluffande erbjudandet att spela igen - som förband till Nationalteatern på Huskvarna Folkets Park.
Ganska så häpnadsväckande med tanke på att Smålands Folkband aldrig var så¨framgångsrika som myten möjligen antydde 2002, och att gruppens sju medlemmar inte en enda gång träffats på en och samma gång sedan 1982. Några repetitioner hade med andra ord inte genomförts. De flesta hade lagt instrumenten och mikrofonerna på hyllan.
Skulle man? Vågade man? Kunde man? Risken att göra sig till åtlöje inför tusen åhörare var ansenlig, men längtan efterr "15 minutes of fame" var ännu större, visade det sig.
Smålands Folkband tackade ja. Och lyckades till och med, en dag i mars 2002, samlas alla till en repetition i ett garage i Huskvarna. Denna händelse uppmärksammades både i Radio Jönköping och i JP. Myten bara växte.
En andra repetition genomfördes samma dag som spelningen, på själva långfredagen 2002. Sedan var det dags att testa ljudet i Folkets park, varefter vidtog en ganska nervös väntan.
Denna nervositet blev inte mindre när Smålands Folkband till sist åter stod på scen, 28 mars 2002, och de första ackorden av "A6 Kanoner" hördes, för första gången på nästan 20 år. En fullkomligt fullsmockad Parketten, 1300 åhörare, bevittnade händelsen - bland dem Jönköpings styrande kommunalråd Peter Persson, två tonårsdöttrar, stolt bärande sina Smålands Folkband-t-shirts, samt ett antal mer eller mindre lösa förbindelser till gruppen.
Med tanke på omständigheterna får man nog säga att det gick jättebra. Lite ringrostigt kanske, då och då, men publiken var entusiastisk och gruppens medlemmar kände sig med tiden allt mindre nervösa. Smålands Folkband drog igenom "A6 kanoner", "Flytta till Vättersnäs", "Riv ni era kyrkor", "Lennart Hall", "´Grävling i jul", "I Norrahammar", "Husbåt på Vättern" och "A6 kanoner" en gång till.
Som en en exttra bonus kastade Odd ut ett antal överblivna exemplar av proggrörelsens tidning Musikens Makt bland de förtjusta åskådarna.
- Välkomna till Smålands Folkbands nästa spelning - år 2022...
Med dom orden lämnade Smålands Folkband scenen. Omtumlade men glada och stolta. "30 minutes of fame", som det stod i hyllningsartikeln i Jönköpings-Posten några dagar senare.
Det var över. Igen. Trodde alla.
Tidningarna hade mycket att skriva om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar